Att summera.

Den här dagen har varit, och är, jobbig. Jag är så trött på att vara sjuk, och nu på kvällen har tårarna bara runnit. Att inte kunna styra, om ens för en dag, över sitt liv - det tar på krafterna. Jag saknar någon, en människa som kan göra mig glad. Men vi kan inte ses så länge jag är sjuk.





Dagens positiva är att jag får upp håret i en toffs igen. Och låt inte de rosiga kinderna lura er, det är bara envis feber.




Och såhär vackra blir mina handleder efter artärgasen tagits. Det blir som en stor knöl av blod innanför huden som irriterar.

Nä, nu ska jag tigga till mig en inhalering till, speja av twitter och sen försöka sluta mina blå.

Hoppas ni mår väl, och sover gott!